Slagseghet

Polyuretanerna kan formuleras, så att de får hög slagseghet även vid mycket låga temperaturer. Det är dock stor skillnad mellan olika polyuretaner. Polyuretanerna styvnar till tidigare vid nedkylning än exempelvis naturgummi. Vanliga polyesteruretaner kan ha styvnat till betydligt redan vid -20. En viss del av förstyvningen kan kvarstå vid uppvärmning. Detta gör sådana material mindre lämpliga att användas till tätningar, som skall användas vid låga temperaturer.
Det går dock att göra polyuretaner, som inte blir styva så snabbt vid nedkylning. Exempel på sådanan är bl a difenylmetandiisocyanbaserade poly-E-kaprolaktonuretaner och polyeteruretaner. De styvnar visserligen snabbare än naturgummi vid nedkylning, men mindre snabbt än kloroprengummi. Trots styvhetsökningen blir polyuretanerna inte spröda förrän vid mycket låga temperaturer, se tabell.

Den låga sprödpunkten betyder att mjuka polyuretaner knappast går att slå sönder vid temperaturer över ca -50. Vid ca -50 har även de hårdare polyuretanerna (>70 Shore A) samma slagseghet som acetalplaster och avsevärt bättre slagseghet än amidplast 6 och amidplast 66. Vid rumstemperatur kan hårda polyuretaner ha upp till 5-8 gånger högre slagseghet än amidplast 66 och amidplast 6 samt ca 10 gånger bättre slagseghet än acetalplaster.

Det beror dock på hur polyuretanerna är uppbyggda. Det går att göra polyuretaner, som har en mycket hög slagseghet eller sådana, som har en mycket låg slagseghet.