Rivhållfasthet är ur kontruktionssynpunkt betydligt viktigare än dragbrottgräns. Polyuretanerna kan formuleras, så att de får en betydligt högre rivhållfasthet än vanliga gummityper. Rivhållfasteheten är i allmänhet bättre hos polyesteruretanerna än hos polyeteruretanerna. Orsaken är att estergrupperna i polyesteruretan, tillsammans med uretangrupper och karbamidgrupper, ger upphov till fler vätebindningar än vad som är möjligt i eteruretanerna. Tvärbinds polyesteruretanerna för mycket hindras vätebindningarna från att bildas och rivhållfastheten sjunker.
Rivhållfastheten ökar i allmänhet med ökande hårdhet
Speciellt markant är detta för eteruretanerna och vi val av lämplig polyol och hög hårdhet blir de nästan lika rivhållfasta som polyesteruretanerna. Även i detta fall är ökande antal vätebindningar i polyuretanerna en bidragande orsak. Rivhållfastheten för både polyeteruretanerna och polyesteruretanerna kan dock variera starkt vid samma hårdhet. Exempelvis har polyeteruretanerna baserade på propylenglykol betydligt lägre rivhållfashet än de, som är baserade på polyetrametylenglykol.
Temperaturens påverkan på rivhållfasteheten.
Mer eller mindre alla polymera material får minskade rivhållfasthet vid ökande temperatur. Vid rumstemperatur har polyuretaner betydligt bättre rivhållfasthet än naturgummi. Vid ca 100 grader har de vanliga gjutna polyuretanerna och naturgummi ungefär samma rivhållfasthet och över 100 grader kan naturgummi till och med ha bättre rivhållfasthet. Det finns dock både gjutna och vulkbara polyuretaner, som har bättre temperaturegenskaper än de vanliga typerna. De termoplastiska polyuretanernas rivhållfasthet är ännu känsligare för temperaturhöjning än de gjutna. Undantag är bl a sådana, som tvärbinds genom bestrålning efter formsprutningen. Rivhållfastheten sjunker också vid åldring.
Figur 14. Relativ rivhållfasthet för några material som funktion av temperaturen.
A = Polyesteruretan
B = Naturgummi
C = Kloroprengummi
D = Nitrilgummi
Polyuretanernas höga skärhållfasthet kombinerad med tryckbelastningsförmåga gör materialet intressant vid ex utstansning och figurklippning av plåtämnen, genom att använda stållinjaler, som arbetar mot ett stansunderlag av polyuretan. Detta innebär realtivt enkla och billiga verktyg för utstansning av plåtdetaljer i små och medelstora serier.