Tryckbelastningar

Under tryckbelastning uppför gummi sig som en icke komprimerbar vätska - när gummi sammantrycks ändras formen men inte volymen. I motsats till vätskan återtar gummit däremot, mer eller mindre sin ursprungliga form. Dessa egenskaper och gummidetaljens konstruktion inverkar på hur mycket den trycks ihop vid en viss belastning. Att gummi inte är komprimerbart måste beaktas vid konstruktionen. Solitt gummi skall alltid ha möjligheten att kunna bukta ut vid tryckbelastning och får absolut inte stängas inne.

Tryckbelstning och dragbelastning

Gummi används mest under tryckbelastningar och de flesta gummityper, frånsett bl a uretangummi, silikongummi och EPDM-gummi, får betydligt kortare livslängd vid dragbelastning än vid tryckbelastning. Hur gummit uppför sig vid tryckbelastning har stor betydelse för dess funktion. En viktig egenskap är hur mycket gummit deformeras vid en viss belastning. En viss deformation kan vara önskvärd, t ex vid användning av gummi till vibrationsdämpare.

Uretangummi tål högre belastningar

Uretangummi, särskilt de hårdare typerna, tål betydligt högre tryckbelastning än konventionella gummityper. Detta gäller även skjuv- och dragbelastning. Med ökande hårdhet ökar uretangummits belastningsförmåga. Förutom, bl a material och temperatur, är belastningsförmågan starkt beroende av den så kallade formfaktorn.

Polyuretanernas höga belastningsförmåga har fått stor betydelse inom formningsteknik, pressning och bockning av plåt, isostatiskt pulverpressning samt till olika slags fjäderelement.